Vid inspelningen av TV-serien Planetens gränser besöker programledare Bernice Notenboom glaciärforskare i Arktis. Professor Alun Hubbard visar och berättar om kryokonit (sot) och glaciärbrunnar uppe på inlandsisen. Professor Jason Box studerar Jacobhavnsglaciären. Tillsammans med professor Tim Lenton och en grupp jägare beger hon sig ut på en tur med hundsläde på havsisen.

Referat av en film om Arktis. Inspelningsår 2012, serien visades i svensk television 2014-2015. Mycket har hänt sedan dess och till det sämre. Så varför visa referat på gammal information? Därför att världens politiker och beslutsfattare har haft tillgång till den information de behövt i minst 10 år eller egentligen långt mycket längre tid än så. Nu får du detta referat och Sveriges riksdag har fått referat på hela materialet under de två senaste veckorna  - referat på alla 6 filmerna i Planetens gränser och det materialet kan av den på riksdagen som vill, jämföras mot aktuella uppifter i dagens nya rapporter om klimatkatastrofen världen inte ville tro skulle komma. Den kom ändå.

Gönlands inlands is är 1,7 miljoner kubikkilometer stor och täcker större delen av ön. Den är fjorton gånger större än England. Inlandsisens medeltjocklek var år 2012,   

två  ( 2 ) km på höjden från berggrunden och upp till glaciärens högsta ytpunkt. 

I det inre av ön var isen nära 4 km tjock då. Professor Alun Hubbard förklarade att kryokonit bidrar till att isen absorberar mer solstrålning. Det är sot från förbränningsmotorer, vulkanutbrott och utsläpp, skogsbränder i Kanada och Amazonas och svedjebruk i Asien, torr sand och jord från öknar och jordbruk som flyger upp i luften och fyller atmosfären med sot och andra partiklar. Passadvindarna för det med sig tusentals kilometer och det faller ner över den grönländska isen år efter år. När isen smälter koncentreras kryokoniten och ytan mörknar. Den absorberar då mer värme och smälter mer än om inget mörkt lager av smuts hade legat på isen. Uppe på inlandsisen finns djupa hål som går rakt genom den kilometer tjocka ismassan och ner till berggrunden under isen. Smältvatten rinner uppe på isen och ner i dessa hål som kallas glaciärbrunnar. De fungerar som glaciärens avloppssystem. En teori som det forskas på är att när vattnet som rinner ner genom glaciärbrunnar och ringlar sig fram under det kilometertjocka istäcket och når glaciärens kant så kanske det framrinnande vattnet lyfter istäckets yttre kantdelar uppemot en meter och bidrar till att delar bryts av när ismassan slår ner med en duns. Glaciärbrunnar är ett supraglacialt flöde. Nere på berggrunden, under den kilometertjocka ismassan, får det rinnande vattnet som kommer från glaciärbrunnar uppe på inlandsisen en häveffekt som tydligen gör att när vattnet når kusten får det istäckets kant att lyftas upp med uppemot en meter och gör så bitar av glaciären bryts av och seglar iväg som isberg. Det är något man forskar på.

JAKOVHAVNSGLACIÄREN
Professor Jason Box studerar Jacobhavnsglaciären. För att studera kalvning från glaciärer används GPS-sändare, väderstation som mäter temperatur och avsmältning och utplacerade intervallkameror som visar när glaciären kalvar isberg. Jakobshavnsglaciären kalvade 40 miljarder ton is varje år. Där glaciärerna nårddehavet smälte de 100 gånger snabbare under vatten än i luften. Om Grönlandsisen fortsätter att smälta kan det leda till en lokal avkylning i nordvästra Europa. Avkylningen märks redan i Europa. Kraftigt snöfall har tvingat Europas flygplatser att ställa in tusentals avgångar. Många hamnar har hållit stängt längre än vanligt på vintern när temperaturen har nått rekordlåga nivåer.

GOLFSTRÖMMEN OCH TERMOHALINA CIRKULATIONEN
Golfströmmen ingår i ett strömsystem som kallas termohalina cirkulationen. Nyckeln är saltvattnet. När det sjunker, driver det strömmarna runt jorden. Men om sötvatten från Grönland når Nordatlantens spär det ut saltvattnet och försvagar strömsystemet. Om avsmältningen på Grönland går snabbare kan det försvaga eller helt avbryta den termohalina cirkulationen som ger Europa dess behagliga klimat.

DEN NORDATLANTISKA OSCILLATIONEN
Den nordatlantiska oscillationen är ett klimatfenomen över Nordatlanten som påverkar vindar och stormbanor i Nordamerika. I en positiv fas förhindrar den att kall luft pressas söderut mot USA. I en negativ fas vänder jetströmmen söder ut med arktiska vindar och snö. De har täckt 84 procent av nordöstra USA på senare år. Varmare vatten i Arktis och en snabbare avsmältning destabiliserar jetströmmen.

HAVSISEN
De smältande isbergen suger värme ur det omgivande vattnet och kyler även ned luften ovanför. Om den grönländska inlandsisen fortsätter att smälta allt snabbare så att alltfler isberg bryts loss så kan det få en kraftigt avkylande effekt på vattnet i Nordatlanten och även kyla ned luften ovanför. Extremare väderfenomen med ursprung i Arktis märks i hela världen. Det rubbar vädersystemen och skapar ett ostabilt klimat. Havsisen utanför byn Qaanaak. Jägarna som ger sig ut på jakt med hundsläde når öppet havsvatten många timmar tidigare nu än förr. Qaanaak ligger långt bort och man tar sig dit enbart med flyg. Invånarna är släkt med Kanadas inuiter, inte folket på södra Grönland. De försörjer sig på jakt med hundslädar och på vintern ger de sig ut till kanten av havsisen för att jaga valross, isbjörn och narval och delar köttet med alla. Sammanhållningen är stark och alla hjälper varandra. Jakten pågår nu för tiden bara några veckor, innan isen har smält. Då blir havet öppet igen och fraktbåten kan lägga till. Havsisen smälter fortare än modellerna har förutspått de senaste 30 åren. Forskarna använder satellitbilder för att spåra förändringar i Arktis. Uppvärmningen har varit tydligast längst i norr de senaste tio åren. De smältande isbergen suger värme ur det omgivande vattnet och kyler även ned luften ovanför. Om den grönländska inlandsisen fortsätter att smälta allt snabbare så att alltfler isberg bryts loss så kan det få en kraftigt avkylande effekt på vattnet i Nordatlanten och även kyla ned luften ovanför. Extremare väderfenomen med ursprung i Arktis märks i hela världen. Arktis är vår jords luftkonditioneringssystem men att det riskerar att gå sönder. En tredjedel av isen har smält under de 30 år forskningen har övervakat den. Att Nordpolen förblir istäckt är inte säkert enligt professor Tim Lenton. Om isen försvinner ersätts den av öppet hav som reflekterar 10% av allt solljus och absorberar 90%. Vattnet och luften värms upp, och då smälter isen ännu snabbare. En isfri nordpol ritar om världskartan. Det skulle påverka klimatet i de tempererade zonerna. Tim Lenton förklarar att klimatet består av flera samverkande system, men vissa delar är centrala och att han kallar dem ”klimattrösklar” (på engelska ”tipping points”). Några exempel på sådana ”tipping points” som han kallar det på sitt språk som är engelska är grönländska inlandsisen, arktiska havsisen, västantarktiska inlandsisen och Amazonas regnskog. De här klimatsystemen riskerar att passera trösklar, där en liten temperaturökning gör att de börjar fungera på ett helt nytt sätt. Ett exempel vore en definitiv avsmältning av Grönlands inlandsis. Effekterna skulle märkas globalt och de skulle kunna påverka andra trösklar. Därför måste vi lära oss mer om vilka trösklarna är och var de finns, och hur de kan påverka oss.